Rekursivitet är ett begrepp som används inom bland annat matematik, datavetenskap, lingvistik och andra områden. I grund och botten handlar rekursivitet om att något refererar till sig självt eller inkluderar sig självt i sin egen definition eller beskrivning.
I sammanhanget organisationer kan rekursiv betyda att det finns en struktur eller process där element eller aktiviteter inom organisationen upprepas eller återkommer på ett systematiskt sätt. Det kan även referera till en organisations förmåga att anpassa sig eller förbättra sig genom iterativa processer eller feedback-loopar.
Till exempel kan en rekursiv organisationsstruktur vara en där mindre enheter inom organisationen är en spegling av den större strukturen, vilket skapar en hierarki av återkommande mönster. Universitet är goda exempel på detta. Universitetet har som syfte att skapa ny kunskap genom forskning och undervisning. För att göra det är universitetet uppdelat i fakulteter utifrån olika kunskapsområden. Varje fakultet har som syfte att skapa ny kunskap genom forskning och undervisning inom sitt kunskapsområde. Fakulteterna i sin tur är uppdelade i institutioner utifrån mer avgränsade kunskapsområden. Varje institution har som syfte att skapa ny kunskap genom forskning och undervisning inom sitt avgränsade kunskapsområde. Institutionerna består i sin tur av forskargrupper utifrån ämnen. Varje forskargrupp har som syfte att skapa ny kunskap genom forskning och undervisning inom sitt ämne. Forskargrupperna består i sin tur av forskare. Forskarens roll är att skapa ny kunskap genom forskning och undervisning.
Stafford Beer, en betydande figur inom systemteori och cybernetik, använde begreppet rekursion för att beskriva en process där ett system är kapabelt att generera och organisera sig självt. I hans arbete betonade han vikten av att förstå systemets interna feedback-loopar och dess förmåga att reglera och anpassa sig självt för att uppnå sina mål.
Beer använde termen rekursion för att betona det ömsesidiga förhållandet mellan ett system och dess delar, där systemet i sig självt är en del av en större kontext och där varje del innehåller information om hela systemet. Genom att studera dessa rekursiva mönster och feedback-loopar kunde han utveckla teorier om hur system fungerar och hur de kan optimeras för att uppnå sina mål.
Sammanfattningsvis använde Stafford Beer begreppet rekursion för att beskriva den process genom vilken ett system kan organisera sig självt genom att integrera feedback från dess delar och sin omgivning för att upprätthålla och förbättra sin funktion.
Användbara frågor för ledare och konsulter som vill förstå och påverka organisationer är t.ex.; Vilket är det här systemets syfte? Hur tydligt är det för de inom och närmast utanför systemet? Hur väl avspeglar det kontextens syfte? Hur väl avspeglas det i sub-systemen? Vilken är den här organisationens identitet? Vilken feedback internt, såväl som från extern kontext tillskrivs värde och mening utifrån identiteten?
