Organisationens betydelse för skolans framgång
En tydlig och fungerande struktur för ledning är avgörande för framgångsrika organisationer. Henry Mintzberg, kanadensisk professor och forskare i management, beskrev redan på 1970/80-talet olika organisationstyper, däribland professionella organisationer, en kategori han menade att skolan tillhör. Här utgörs kärnan av yrkesutövare med likartad utbildningsbakgrund, och som arbetar självständigt, men utifrån gemensamma normer, regler och värderingar. Denna typ av organisation är stabil, men den har svårt att anpassa sig till förändringar, vilket kan leda till upplevd minskad handlingsfrihet. En verksamhet med hög handlingsfrihet kan inte utvecklas genom att kopiera andras lösningar.
Att bygga en välskött organisation kräver uthållig ledning och aktiv involvering från alla nivåer. I skolan har styrning länge skett i detalj, vilket har bidragit till fragmenterade strukturer, där helhetstänkande och professionellt ansvarstagande trängts undan. I relation till skolans komplexa uppdrag är förståelsen för organisationens funktion bristfällig. Skolan saknar systemtänkande.
Skifte av synen på lärande – får organisatoriska konsekvenser
Under 1900-talets andra hälft förändras synen på lärande. Från en mer linjär, teknisk, förmedlande och faktaorienterad syn på skolans undervisning har forskningen rört sig mot att betrakta lärande som en kognitiv process i ett socialkulturellt sammanhang. Lärandet betraktas som cirkulärt.
När ingen forskning kunde hitta en ny ersättande strukturerad modell för lärande backade forskarna som företrädde den väl etablerade behavioristiska synen på skolans undervisning. Med den hade skolans struktur skapats genom att organisera alla faktorer, ramfaktorer, som påverkade lärarens undervisning.
Detta förändrar skolorganisationens syfte, vilket borde ha lett till att också organisationens struktur omprövats. Ramfaktorstrukturen behövde ersättas med en organisationsstruktur.
Men utan systemtänkande blir sådana omställningar svåra. Risken är stor att man fastnar i kortsiktiga lösningar i stället för att hantera de grundläggande organisatoriska utmaningarna. Det förutsätter ett modernt ledarskap.
Samtidigt introduceras idéer från New Public Management, med fokus på effektivitet, konkurrens och mätbarhet, för alla politiskt finansierade verksamheter. Detta skulle teoretiskt kunna stärka skolans självständighet, men ledde i praktiken ofta till motsatsen, där utveckling kvävdes av kontroll och reglering.
Mål- och resultatstyrning – goda intentioner som förvreds
I början av 1990-talet införs mål- och resultatstyrning i det svenska skolsystemet. Det är en omvälvande förändring som kräver organisationsledare med mod att ifrågasätta gamla mönster. Tyvärr hade inte skolan satsat på organisationskompetens hos sina skolledare och skolchefer. Även om målstyrningen som till en början upplevs som positiv bland lärare, då den andas frihet, kom införandet av resultatstyrning, strax före sekelskiftet, i praktiken att förskjuta fokus från att utvärdera system till att utvärdera individ.
Som Ulf P. Lundgren, professor i pedagogik och Skolverkets första generaldirektör, uttryckte det i en intervju 2012:
”Hela idén med målstyrning av skolan var att den skulle kopplas till utvärdering av systemet, inte till kontroll av individer. I och med betygssystemet kom målstyrning att uppfattas som resultatstyrning på individnivå.”
När styrningen ändras måste struktur och syfte ses över! Men skolan är ingen välskött organisation – inte ens en oskött organisation – ingen organisation.
Lärarrollen och reformen – från kall till profession i ett system
Lärarrollen förändras kraftigt – från att betraktas som ett kall – till att vara en profession i en specifik roll i samspel med andra roller i ett organisationssystem. Läroplanerna från 1994 markerar en vändpunkt, genom att vara de första läroplanerna som är målstyrande till sin utformning.
Skolkulturen och kontrollens paradox
´Skolkulturen vill ha kontroll – men inte bli kontrollerad´. Detta har lett till att kontrollperspektivet dominerar över det systematiska kvalitetsarbetet. Detta påverkar inte bara lärare, utan även elever och föräldrar, ägare och andra intressenter och skapar en kultur, där tillit ersätts med övervakning och jämförelser.
Utan en tydlig och sammanhängande struktur, en organisationsstruktur, som är i linje med skolans syfte, styrning och mål, är det svårt att leva upp till visionen om “En Skola För Alla”. Många organisatoriska lösningar inom skolan är i dag föråldrade, och för att skapa hållbar förändring krävs både mod och ledarskap med organisationskompetens.
Skolan har gått vilse i tiden
Men vägen framåt börjar med att se organisationen som fundament för skolans anpassning och utveckling.
